Jag måste bara ventilera lite nu. Ingen lång text men bara lite funderingar.
Jag gillar att vara bland folk. Ibland tvingar jag migsjälv att vara med folk för att inte sitta hemma och tycka synd om migsjälv utan istället fokusera på allt det roliga här i världen tillsammans med andra. Men sen finns det de tillfällena då jag älskar att vara själv. Jag vill bara vara ensam. Som efter en lång jobbdag. Det finns inget jag njuter så mycket av som att kunna stänga inne migsjälv på rummet och läsa min bok. Eller lyssna på musik. Eller bara vara!
Är jag en ensamvarg då? Jag gillar ju att umgås med mina vänner och att träffa nytt folk. Men det är som att jag måste vara själv lite för att ladda upp mina "social-och-vara-med-kompisar-batterier. Hänger ni med på vad jag menar eller för jag migsjälv att framstå som en riktig L0seR?? Men.... Är det fel att jag ibland behöver vara själv för att sedan kunna vara med folk?
Att gilla att vara själv är en sund grej min älskade, det är bra att vila sig lite och vara för sig själv och ladda batterierna i sin egen takt. Att gilla att vara själv innebär att man har en inre trygghet och att man tycker om sig själv. You are perfect and lovely, so why wouldn't YOU want to be with YOU? Kram //mamma
SvaraRaderaVad gullig du är mamma! Men du vet själv, ibland vill man bara vara själv på rummet eller något och catch up on some reading eller något. Så kan man ladda sina batterier och sen vara supersocial och rolig senare. Love you soo much Mommy <3
SvaraRadera