Hitta ni mig, lilla tösabiten på golvet bland alla kläder och strunt? Jovars, hade ju en helg som inte bjöd på så mycket sömn och såg därför fram emot att bara ha en lite lugn måndag. Förvisso med båda barnen hemma men med en stycka sjuk Matteo så skulle det inte bli så mycket aktivt idag. Pffffffft trodde jag
Vid lunchtid får jag ett samtal från panik-Sara. Hör bara orden "skurit mig" "blod" "svimma" "hjälp", 14 sekunder senare satt jag i bilen påväg dit. Stackaren hade alltså skurit sigsjälv på fingertoppen när hon skulle fixa lunch till hennes grabb och det såg rätt illa ut. Det var inte att hela fingret hängde på en lös tråd (som jag föreställt mig i bilturen på vägen dit men joo, det såg inte okey ut) Vi ringde runt till värdföräldrar, samlade ihop försäkningspapper, handduk lindat runt fingret och körde bort till mig för att släppa av W. Turligt nog jobbar ju värdmami hemma och Matteo och W har lekt vid ett tillfälle innan så de fick en extra liten playdate också.
Körde med Sara till the emergency room och kom därifrån nästan 6 timmar senare! Vi fick sitta och vänta på läkare hur länge som helst, det blev (såklart) problem med försäkringspapper, sköterskor som kom och gick och allt detta eviga väntande. Men tillslut kom vi därifrån, Sara med en liten bit av fingret fattigare, hehehehe. Usch alltså, Sara din modiga stackare. Så när vi körde därifrån var det bara direkt till apoteket och köpa tunga smärtstillande, jag bjöd på en ask Toffifee och sen köra hem den lilla kämpen. Och nu är jag också hemma! Kan behöva en god natts sömn så snälla någon någonstans, ge mig det? Evigt tacksam// Trött Chey
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar