Åååååååhhh vad det är härligt att få ett litet break från nanny-andet. Även om det är skönt att inte behöva planera dagen runt olika lekplatser och aktiviteter så gick det ändå igång ett litet alarm i huvudet vid lunch, "vad ska kidzen ha?" "hur lång tid tar det att laga lunchen, hur länge sitter dem så och äter och blir det bra tajming till lilltjejens sovstund?" Bara att borsta bort de tankarna ju och fokusera på det livs viktigaste: MIG.
Värdmami frågade nyss vad jag höll på med. Heeeheeehee glömde typ att jag hade publik. Förresten, anledningen till att jag sover i Matteos rum, har jag sagt det?! Vi har en besökare, ja duuh, men det är en av värdmamis kompisar och vet ni vad hon kan göra? Nu har ju detta väldigt mycket med om man tror på sånt eller inte men hon kan läsa andar! Hon kan känna av om någon ängel vakar över en och jag har hört historier om hur hon kan se om/vem man var i ett tidigare liv och till viss utsträckning berätta vad som kommer hända en i framtiden. Går därför omkring lite på spänn för att se om hon plötsligt kommer utbrista "åååh, Johanna alla dina vakande änglar!! Det blir för mycket!! De bara trängs, hela rummet är fullt!!!" Them angels got my back, yo
Och nu har jag blivit lite småpsyched av det hela och känner efter om jag har någon som vakar över mig. Och om den här besökaren nu skulle kunna se lite in i min framtid, vill jag veta det? Kommer det förstöra min syn på livet? Jag vill väl egentligen bara få en sak bekräftad. En simpel liten fråga men jag är alldeles för rädd för att få ett dåligt svar så jag tror jag avstår helt från hennes hokus pokus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar