ÅÅH, uppdatering om hörlurar! Fortfarande försvunna. Frågade städerskan i veckan när hon var här och hoppades att hon skulle säga "jaaaaaahaaaa, ja men dem la jag här!" och leta upp dem. Så gick det inte riktigt till utan hon hade ingen aning var dem var. Hon visste vad jag pratade om.... tror jag. Så nu är det borta. Känner mig som Kissie som klagar på att städhjälpen tar mina grejer? Vi storbloggare har väl samma, ha-galna städfolk. Höhö. Höhö. Höhö. Höhö. Nu har jag värdpapis hörlurar men faaaaaaaan också. Nu måste jag spendera pengar på nya hörlurar, pengar som jag egentligen velat lägga på julklappar. För även om pappa hemma säger att jag bara ska köpa något litet så älskar jag att ge min familj noga uttänkta klappar. Måste fortsätta tänka vidare på vissa klappar dock.
Matteo sitter i skrivande stund fastklistrad framför teven (som vanligt) framför Pokemon (ovanligt) och minns tillbaka till de helgmornarna när man var yngre och det gick barnprogram tidigt på morgonen. Och så fick man springa in och väcka pappa så fort klockan slog nio. Inte en minut senare då vi satt och vaktade klockan som hökar. Pappa måste ha velat skjuta oss.....
Vad ville jag säga med allt det? Jo, att det var längesedan man kollade på Pokemon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar